Desperation takes hold

Det är väl ganska ofta så när sten kastas på polisen.
När man skickar meddelanden via mobilen mitt i natten.
När man vill sova men ändå kliva upp. Desperationen.

Fan, fan, fan. Va? va? va?

Att titta på bilder tills minnet av dem blir till morgondagens längtan. Att tillåta den längtan föder ånger. Ånger över att minnena och bilderna inte längre får plats.
Jag vet inte vad jag vill och det är det ni alla anklagar mig för. Att inte välja vilja.


Att titta på bilder tills man förstår hur mycket bild de egentligen är. Där bilden tar slut tar saknaden vid. Saknad över en person som inte är reducerbar till en bild.