Huvudlösa saker man gör utomlands
… som att jag nu är beredd att baktala sonen resp. brodern till några av mina bästa allierade här. Han och jag har aldrig haft någon egen relation. Igår var han artig nog att ändå ta med mig till ett firande av Song Krang hos en av hans vänner. Detta trots att jag är alldeles för osäker på min thailändska för att våga prata med andra än små barn eller försäljare. Det enkla språket har jag erövrat.
Firandet av denna högtid är ett stort vattenkrig med de obeväpnade gatutrafikanterna som bästa mål. En del kör sina motorcyklar upp och ner för gatorna bara för att bli blöta! Andra åker bak på en pick-up med stora tunnor vatten och kastar tillbaka på de som med vattenslang står redo utanför sina hus. Vi hade vattenslang, en tunna att fylla och whiskey att dricka. Det var väl tiotalet män, två kvinnor förutom jag och fyra små barn. Barnen fick röd fanta att släcka törsten med. Jag fick whiskey med cola och min vän drack glas efter glas med whiskey on the rocks. Jag tappade räkningen på hans intag men var uppmärksam. Han hade trots allt kört oss dit och inget talade mot att han trots allt skulle köra oss båda hem igen.
Leken var förstås kul. Det är kul med vatten om man slipper frysa! Det är kul med främmande människor som kommer fram och smetar gips i ansiktet på en. Det är kul att leka med barn. Fäderna, eller deras vänner, männen mellan 25 och 35 var kul men inte alltid. Det är kul att höra dem spela och sjunga, att prata strunt och skratta. Det är inte alls lika kul se deras attityd till kvinnor. De älskar sina fruar som är lika mycket med på festen. Männen tar ansvar för att barnen inte lämnar trottoaren eller springer på de våta stenarna.
pojke med vattengevär på min gata
När kläder blir blöta lägger de sig om de människans former. Om man är klok nog att ta en större skjorta på sig men den råkar vara vit så bh-n syns igenom, då ber man sin man att få låna hans blöta linne att trä över. För att dölja insyn. Om man bara inte bryr sig eller nu tar en tight tröja eller en vit tröja just den här dagen för att få visa upp sig lite – då får man skylla sig själv. Det var faktiskt vad min vän sa i bilen när jag tillslut vågade fråga honom om vad han tyckte om nakenheten som vattenkriget frambringade. Han sa att det var synd att en del tog chansen att ta på främlingar de annars inte skulle våga röra men att alla som var ute den här dagen visste ju vad som väntade och då kunde man ju klä sig därefter... Lekens baksida sågs som en självklarhet.
Tidigare under dagen så hade förstås många tjejer passerat oss på gatan – en del surmulna tonåringar som klätt upp sig helt i onödan och nu inte kunde skratta åt saken. De möttes av extra mycket vatten och gipskletande i ansiktet från vårt gäng. För att frånta dem allvaret och själva kunna leka när de var 20 år äldre.
Så kom det två extremt långa (för att vara thailändskor) slanka kvinnor i minimala skjorts och avslöjande toppar. Den ena, i vit blus knuten vid naveln och med rosa bh under, fick extra mycket uppmärksamhet. Inte bara från männen på min sida som sinsemellan lade kommentarer om hur snygga de båda var, men också från ett macho gäng från andra sidan. Dessa satt utanför sitt motorcykelgarage och spelade reggae på högsta stereo. De sprang över gatan för att få med sig tjejerna till sin sida. Den ena satte sig bara ner och började prata i telefon. Den andra, hon med genomskinliga vita blusen, blev meddragen hyfsat villigt. Väl på andra sidan såg allt betydligt mindre frivilligt ut. En man som höll henne om midjan bakifrån, en framför som höll fast hennes armar. Hon försökte gå, de höll henne tillbaka. Gruppfoton togs. Hennes kroppsspråk sa nej och när hon tillslut nästan fick gå så slog hon ifrån sig deras vädjande händer. Några följde efter henne till vår sida där hennes vän satt fortfarande försjunken i sin mobil, ouppmärksam på det som hände runtikring. Nu såg man också hur den vita blusen sa nej till männen när de slet i henne och insisterade på att hon skulle komma med dem tillbaka. Jag gick fram och drog isär en man ett huvud kortare än jag från henne och bad honom sticka – Gå då! Gå då med dig!
Hon tackade mig med dov manlig röst men rakt i ögonen och trippade iväg. Den lilla killen blev förstås arg så jag hällde lite vatten på honom och sa skämtsamt – Kyl ner hjärtat! Eftersom jag skrattade och alla andra skrattade så skrattade också han.
Senare försökte jag insistera på att min vän skulle stanna med sina vänner och jag ta en taxi hem. Hans artighet var dock så stor att trots mina försök att undvika så blev jag tvungen åka med en drucken chaufför i Bangkok, igen.
Firandet av denna högtid är ett stort vattenkrig med de obeväpnade gatutrafikanterna som bästa mål. En del kör sina motorcyklar upp och ner för gatorna bara för att bli blöta! Andra åker bak på en pick-up med stora tunnor vatten och kastar tillbaka på de som med vattenslang står redo utanför sina hus. Vi hade vattenslang, en tunna att fylla och whiskey att dricka. Det var väl tiotalet män, två kvinnor förutom jag och fyra små barn. Barnen fick röd fanta att släcka törsten med. Jag fick whiskey med cola och min vän drack glas efter glas med whiskey on the rocks. Jag tappade räkningen på hans intag men var uppmärksam. Han hade trots allt kört oss dit och inget talade mot att han trots allt skulle köra oss båda hem igen.
Leken var förstås kul. Det är kul med vatten om man slipper frysa! Det är kul med främmande människor som kommer fram och smetar gips i ansiktet på en. Det är kul att leka med barn. Fäderna, eller deras vänner, männen mellan 25 och 35 var kul men inte alltid. Det är kul att höra dem spela och sjunga, att prata strunt och skratta. Det är inte alls lika kul se deras attityd till kvinnor. De älskar sina fruar som är lika mycket med på festen. Männen tar ansvar för att barnen inte lämnar trottoaren eller springer på de våta stenarna.
pojke med vattengevär på min gata
När kläder blir blöta lägger de sig om de människans former. Om man är klok nog att ta en större skjorta på sig men den råkar vara vit så bh-n syns igenom, då ber man sin man att få låna hans blöta linne att trä över. För att dölja insyn. Om man bara inte bryr sig eller nu tar en tight tröja eller en vit tröja just den här dagen för att få visa upp sig lite – då får man skylla sig själv. Det var faktiskt vad min vän sa i bilen när jag tillslut vågade fråga honom om vad han tyckte om nakenheten som vattenkriget frambringade. Han sa att det var synd att en del tog chansen att ta på främlingar de annars inte skulle våga röra men att alla som var ute den här dagen visste ju vad som väntade och då kunde man ju klä sig därefter... Lekens baksida sågs som en självklarhet.
Tidigare under dagen så hade förstås många tjejer passerat oss på gatan – en del surmulna tonåringar som klätt upp sig helt i onödan och nu inte kunde skratta åt saken. De möttes av extra mycket vatten och gipskletande i ansiktet från vårt gäng. För att frånta dem allvaret och själva kunna leka när de var 20 år äldre.
Så kom det två extremt långa (för att vara thailändskor) slanka kvinnor i minimala skjorts och avslöjande toppar. Den ena, i vit blus knuten vid naveln och med rosa bh under, fick extra mycket uppmärksamhet. Inte bara från männen på min sida som sinsemellan lade kommentarer om hur snygga de båda var, men också från ett macho gäng från andra sidan. Dessa satt utanför sitt motorcykelgarage och spelade reggae på högsta stereo. De sprang över gatan för att få med sig tjejerna till sin sida. Den ena satte sig bara ner och började prata i telefon. Den andra, hon med genomskinliga vita blusen, blev meddragen hyfsat villigt. Väl på andra sidan såg allt betydligt mindre frivilligt ut. En man som höll henne om midjan bakifrån, en framför som höll fast hennes armar. Hon försökte gå, de höll henne tillbaka. Gruppfoton togs. Hennes kroppsspråk sa nej och när hon tillslut nästan fick gå så slog hon ifrån sig deras vädjande händer. Några följde efter henne till vår sida där hennes vän satt fortfarande försjunken i sin mobil, ouppmärksam på det som hände runtikring. Nu såg man också hur den vita blusen sa nej till männen när de slet i henne och insisterade på att hon skulle komma med dem tillbaka. Jag gick fram och drog isär en man ett huvud kortare än jag från henne och bad honom sticka – Gå då! Gå då med dig!
Hon tackade mig med dov manlig röst men rakt i ögonen och trippade iväg. Den lilla killen blev förstås arg så jag hällde lite vatten på honom och sa skämtsamt – Kyl ner hjärtat! Eftersom jag skrattade och alla andra skrattade så skrattade också han.
Senare försökte jag insistera på att min vän skulle stanna med sina vänner och jag ta en taxi hem. Hans artighet var dock så stor att trots mina försök att undvika så blev jag tvungen åka med en drucken chaufför i Bangkok, igen.
posted by zackan at 14.4.09
3 comments
