fredag, juni 29, 2007


Genom bilrutan. Säkert har många fotografer som besökt staden tänkt att det skulle vara lätt och roligt att göra en utställning eller ett reportage om bara gatuhundar i Bangkok. Det här är längs Sukhumvit.

Christina freak-show culture chock

Christina Aguilera concert, Impact Arena, Bangkok

Fick inte ta med mig någon kamerautrustning men lyckades övertala vakten att med bara mitt vidvinkelobjektiv var detta en kamera inte bättre än andra.
Han "Klong tamada go dai, dae klong baep ni mai dai."
Jag "Dae klong tamadaaaa!" "Doooo!" (En vanlig kamera, titta!)
Han förstod inte var att titta då jag inte använder LCD-skärmen utan det vanliga titthålet. Så min kamera kanske passerade som inte häftig nog for att ta några olagliga bilder.


Någon gång in i showen blev det bondage-assoscierad freak-show möter cirkus. Efter en liten paus med video. Sångerskan i underkläder a la sekelskifte och ibland lite 20-tal. Hon satt grensle över olika saker och ting, låg utslängd över lite olika möbler och bjöd oss på glimtar av hennes bröstvårtor också.


Mukdha, som bjöd mig på tillställningen, köpte lysande djävulshorn. Vet inte vilken av bilderna jag gillar bäst. Den där Christina gör pole-dancing på en karusellhäst eller den där hon sjunger en tårdrypande sång om sin mamma. och det hem av misshandel hon växte upp i. Hon var tacksam för hur stark som person det gjort henne. I bakgrunden flimrade videoklipp med en orakad, vrålandes man, en kvinna med sänkt huvud i blodig nattsärk. Filmen slutade lyckligt- mamman reste på huvudet och såg fräsch ut som i en schamporeklam. Hon kramade om en liten lintott som alltså skulle få oss att associera till Christina Aguilera själv. Videon avslutades undertecknad : I love you mom

Sen var det mer ös, snygga danser, skrikande publik och en kunglig prinsessa! Hon passerade mig bara 5 meter bort. Hon bar korta shorts men Mukdha försäkrade att det var okej. Prinsessan ska inspirera och vara en förebild för tonåringar så det ingår att vara minst lika moderiktig som de. Men high-So förstås.

fredag, juni 22, 2007

Sista dag i Krabi

Sista dagen i Krabi stoppade jag foten i en varm källa. Min fot kostade 90 bat att ta in i nationalparken. Mina thailändska vänner kostade 20 bat stycket. "Do you have special prices in Saweeden?" "No. That's called discrimination." Stora skratt över min frispråkighet!

torsdag, juni 21, 2007

Longtail båt- obligatorisk backpacking erfarenhet

Bad i Krabi, Andaman sea, vi åkte båt mellan olika öar och stränder. Vi är turister. Det är kul och billigt.
Tao från Chiang Rai hade innan han för fyra veckor sen anslöt sig till Ashram och gruppen inte satt sin fot utanför sin hemstad. Första gången någonsin vid havet!
Okända barn som simmar på grunt vatten. Vid ebb kan man promenera mellan två öar på det här stället.
I en grotta fann vi ett khmer andetempel, tillbedjansplats. Där fanns de för khmer religionskonst obligatoriska lingam att vörda. En lingam är en symbolisk form av Shiva som i det fallosliknande påminner oss om det allomfattande högsta, det ultimatas närvarande energi....bla bla. Det viktiga är att det är khmer konst på Thailändska västkusten och att sjömän offrade i grottan för lycka på havet.
Mitt resesällskap och obligatorisk snorkling.
Jewie från KonKaen kan inte simma men gillade havet mer än jag gör i alla fall.
Tao, Eks, Su, Jewie och Mas äter lunch i skuggan.
Glädje över sopsortering!
Och skepsis över till vilken nytta den här informationen är.

tisdag, juni 19, 2007

bioaffisch i Trang

I Trang fick vi en dag ledigt från inspektion och uppföljning av startade projekt. Vi ville ut med båt och titta på stora grottor i havet. Det blåste upp till storm, en palm föll ner 30 meter ifrån oss och det kostade oss 1400 bat/8 pers att bara åka minibuss från staden till kajen och efter en timme i regnet vända åter. Mas, jag och Jewie bjöd varandra på massage. På kvällen ville vi gå på bio men det blev lång middagsbjudning på en flotte istället. Jag blev väldigt peppad på bio när jag såg bioannonser handmålade på plywood som den här! Nostalgia!

söndag, juni 17, 2007

Kungliga familjen

På resa med Ahsram projekt. Min vän Mas leder gruppen av volontärer som vill förbättra Thailands energianvändning, göra den effektivare och sparsammare. Hållbar energi. De har initierat projekt i byar och städer på 24 platser i landet. De lokala arbetsgrupperna ska ha hittat lösningar på sina energiförsörjningsproblem och hur de tillsammans kan använda mindre resurser än de i dagsläget gör.
Här på en restaurang i Nakorn Si Tamarat. Alla bilderna i möbeln föreställer medlemmar ur den kungliga, mycket vördade, familjen. Otaliga är de thailändare som går klädda i pikétröjor i royalistiskt gult med ett patriotiskt emblem på bröstfickan. När vi går på bio ska vi stå upp i salongen innan filmen börjar under tiden som kungasången spelas och bilder av det älskade landet och dess högsta tjänare glider förbi i tonade övergångar. En del är hans egna fotografier. Han använder Nikon precis som jag - och jag förhäver mig i en jämförelse med en kunglighet.
Det är i alla fall inte så konstigt att respektera en kung som verkar ha gjort många bra saker och löst en del seriösa politiska kriser i landet. Hans konstitutionella indirekta påverkansmakt har gjort det möjligt för konungen att bara visa sig och ge ordentliga tillsägningar för att svåra frågor och människor ska ge med sig.

fredag, juni 15, 2007

Bor vid Ratchadaphisek 7

Om jag tar buss 36 hem ska jag trycka på stoppknappen när bussen passerar den här hårsalongen.



Hem är hos Bae Gaew (högst upp). Vi bor inte i den här hotellobbyn men i botten av ett hyreshus.
Där också hennes syter Naa Toy bor (2x ovan).