kapitalismen - det ljuva livet 1:0

Runt hörnet från mitt hotell står en liten vagn med 4 burkar kaffebönor på. Därtill socker, creamer, kondenserad mjölk och en varmvattenbehållare. Bakom vagnen är det öppet in i ett hus och på ca 15 kvadratmeter finns några bord, udda stolar samt modetidningar och en gammal telefon som retro detalj. Faktiskt lite annorlunda än de flesta kaffeställen. Jag ställer mig i skuggan inne i affären medan jag väntar på samma kaffe som dagen innan. Svart, kallt, sött. Likadant som varje dag om jag bodde här. Även mannen som säljer kaffe är annorlunda än de brukar vara. Han ser liksom motorcykeltuff ut. Hans kompis som är med varje dag, varje gång jag går förbi, är en uppbar thailändskt feminin figur. Han har lagt sig till med en blyghet jag inte är van vid. Lite snabbt sa han första dagen - du är vacker! Sen fnissade han. Idag frågade han om jag inte var supermodel. Jag kontrade med att ta reda på det thailändska ordet och han fnissade bakom sitt modemagasin. Jag tog mig hem till (acharn) Gaew och fick sojamjölk med små geleaktiga saker i. Sen vidare förbi olika affärer längs Ratchada ner mot Sukhumvit. Eftersom jag trivs väldigt bra i Bangkok hade jag börjat fundera på varför jag inte är här istället för vid en tråkig lugn strand. Jag var på väg till ICRC på soi Nana när denna lilla gata påminde mig starkt om varför jag inte vill bo här. De som läst sina guideböcker vet och männen som besöker det fördömmer min sort. Det här var den internationella hubben på 70-80.talet. Innan Kao Sarn Road och min generation började med backpacking. Hit kommer unga personer fortfarande förstås. Unga män och gamla män som köper sex. När jag skyndar mig som en katt bland hermelinerna längs gatan så hoppas jag det inte syns på mig vad jag tänker om dem. Jag försöker att inte tänka fula tankar om dem. Jag försöker att inte känna min underlägsen kvinnorna i barerna och lika fullt vill jag öht inte ens fundera på mitt köns ställning just här och nu.
Svaret på din fråga - du som köper sex här - Bara för att lönearbete i sweatshops, i gatuköken, som städerska i överklassens hem är lika mycket prostitution av sin kropp så går jag inte med på att det här är ok för att kvinnorna tjänar mer pengar. Jag går med på 100% respekt för de som säljer sitt sex. Det ska vara säkert. De ska få ordentligt betalt. Men jag går inte med på att det är en lösning på problemet. Lika lite som högre lön är lösning på klasskriget. Det är ändå en performering av maktförhållanden och sådana går jag aldrig med på.

ny konservatism

Som jag skrev i ett paper i höstas så visst finns det en klar länk mellan ökade nationella säkerhetsdekret och auktoritärt styre i Thailand. Jag skulle inte påstå att det började med senaste militärkuppen. Det var enbart ett bevis på en tradition av att släppa fram nationalistiska och konservativa krafter i orostider. Det finns uppenbarligen en stor kontrollaparat som inte vill se demokrater ta över. Tyvärr visar ju naturligtvis Thaksin Sinawatras period som premiärminister att ett mer öppet demokratiskt samhälle öppnar för n y a aktörer av makt och korruption. De konservativa krafterna var vana att ha den här kontrollen, en demokratisk stat öppnar för andra makthavare - inte nödvändigtvis mer demokratiska gentemot de som är maktens objekt.
Förstås.

Så till dagens: Detta gör vi för nationens säkerhet.


Asian Human Rights Commission
skriver en uppmaning till makthavarna att inte låta brottet lese majesté ta såna proportioner som de anser det har fått i thailändska rättsväsendet.
Bangkok Post rapporterar att just nu är 4000 internetsidor blockerade på grund av lagarna rörande yttrandefrihet och kungahuset.
Vem som helst kan anklaga vem de vill för brottet. Det är just nu 17 pågående fall i Thailand med en australiensare nyligen benådad efter ett halvår i fängelse. Jag betvivlar liksom många andra på allvaret i deras brott. Att dessa, om än de är få, vågat säga något över huvud taget är ju dock positivt.
En ny hemsida upplagd på parlamentets server uppmanar medborgare att ange de som de tror har kritiserat monarkin. Lite lagom obehaglig kontroll som gäckar till än värre fantasier.
Nu tror jag inte att kopplingen mellan skydd av monarkin och de konservativa krafterna är helt uppenbar. Jag är inte säker på att den finns alls på annat sätt än som ett politiskt verktyg. Alla vet att de som är emot kungahuset är emot en av de viktigaste pelarna i konstitutionen. Den tredje är buddhismen och den första är naturligtvis nationen själv. Jag tror att ökningen av lagförda lese majesté brott med den sittande regeringen, tillkommen med hjälp av militären, är en uppvisning i makt och social kontroll. De är uppenbara nationalistiska konservativa krafter som vill ge det enkla budskapet om gemenskap - tradition (dvs. trohet till nationen i det här fallet). De som har läst sina historieböcker (inte de som är reviderade av makthavarna själva) vet att det inte är ett självklart giftermål mellan nationen och monarkin. Den moderna monarkin formades tvärtom i en kompromiss då deras före detta makt lades åt sidan och med det den (då) traditionella synen på landet Siam (obs skillnaden). Det var en annan konservativ föreställning om maktcentrat än denna nationen Thailand som förespråkas av dagens makthavare.

Alla soyahjärtans dag

hjärtan i soyaproteinkött. så på riktigt de bara kan bli.

dagens lyssningstips blir ändå åt det traditionella mindre övertolkande hållet
Antony and the Johnsons - Fistful of love